Den danske astronomen, astrologen och alkemisten Tycho Brahe föddes i Skåne 14 december 1546. Han tillhörde flera framstående adelssläkter som hade mäktiga medlemmar i det danska riksrådet. Brahe var sina föräldrars förstfödda, han hade en tvillingbror som avled kort efter födelsen. Av oklar anledning fördes den blott tvååriga Tycho till sin barnlöse farbrors hushåll där han växte upp.

Astronomen vaknar

Vid tolv års ålder började Brahe studera juridik vid Köpenhamns universitet. Hans farbror hade planerat för Tycho att få en utbildning passande en statstjänsteman. Solförmörkelsen 21 augusti 1560 gjorde dock ett outplånligt intryck på den unge mannen och han började lära sig allt om astronomi vid sidan om sina andra studier. Den unge Brahe skaffade dessutom flera astronomiska instrument.

Brahes första antecknade observation gjordes i augusti 1563. Det var en konjunktion mellan Jupiter och Saturnus. Han upptäckte ganska snart att de tillgängliga astronomiska kalendrarna och tabellerna, som användes för att förutspå fenomen på himlen, avvek från de verkliga observationerna med flera dagar. Även solförmörkelsen 1560 hade en felmarginal på en dag. Detta ledde Brahe till beslutet att han skulle ägna sitt liv åt att göra mycket noggranna observationer av himlakropparna för att kunna göra bättre tabeller och förutsägelser.

Brahe reste därefter runt till olika universitet i Europa, hans Grand Tour, vid vilka han knöt kontakter med flera astronomer och astrologer. Vid den här tiden var astrologi en vetenskap bland de andra, och studiet av astronomi var främst avsett för att kunna förutsäga kommande händelser. Även Brahe kom att verka som astrolog och han fick färdigställa åtskilliga horoskop åt sina rika uppdragsgivare.

Vi har det mycket lättare idag att ta del av studier. Istället för att resa runt till alla framstående universitet kan vi delta i distansutbildningar hemma vid datorn, och som elever är det mycket lätt att skaffa god läxhjälp närhelst vi behöver den.

Ven

Efter sin bildningsresa hade Brahe fått vidgade vyer och han intresserade sig främst för alkemi. Han bosatte sig på Herrevads kloster där han byggde upp ett laboratorium i vilket han arbetade med alkemi. I november 1572 observerade Brahe en ny, starkt lysande, stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Han gjorde observationer av stjärnan, som var en supernova, under 18 månader och gav 1573 ut en bok som behandlade den nya stjärnan och kometer. Han återvände till Köpenhamn där han började undervisa i astronomi.

Brahes bok väckte stor uppmärksamhet i forskningssamhället i Europa och han ansågs nu vara en av de främsta astronomerna. Brahe förbättrade de astronomiska instrumenten och uppfann nya, allt för att kunna göra så exakta observationer som möjligt. Brahe tänkte flytta till Basel för att fortsätta sin forskning men den danske kungen ingrep. För att förmå den hett eftertraktade astronomen att stanna i Danmark gav kungen Brahe ön Ven i Öresund och ekonomiskt bistånd till att bygga ett observatorium där. Under 20 år var Ven Europas främsta observatorium dit de lärde vallfärdade för att forska med Brahe.

Efter tronskiftet i Danmark och vissa antipatier mot hur Brahe skötte sina uppdrag tvingades han bort från Ven 1597. Han slog sig ned i Prag där han avled 24 oktober 1601.